Din webbläsare (Internet Explorer) är föråldrad. Uppdatera webbläsaren för en bättre och säkrare upplevelse.

Tankefel ett skäl till att erfarenhet inte alltid är en tillförlitlig kunskapskälla

Här svarar Ulrica von Thiele Schwarz, Henna Hasson och Lars Wallin på fyra frågor om sin bok Tillförlitlig och relevant kunskap för sjuksköterskor – om vetenskap och beprövad erfarenhet.

Ulrica von Thiele Schwartz. Foto: Eva Lindblad.
Henna Hasson. Foto: Eva Lindblad.
Lars Wallin. Foto: Privat.

Vilken är den största missuppfattningen kring beprövad erfarenhet?
Att den förväxlas med erfarenhet! Man antar då att beprövad erfarenhet uppstår automatiskt för att tiden går och man har gjort något länge. Det räcker dock inte för att bli beprövad. För att bli det måste erfarenheten också ”prövas” i något avseende. Som att man reflekterar kring det som händer, medvetet strävar efter att lära sig och bli bättre, och inte minst att erfarenheter delas och prövas med andra kloka personer.

Varför räcker inte enbart forskningsbaserad kunskap i arbetet som sjuksköterska?
Forskning är en bra utgångspunkt men räcker inte. Först och främst saknas det forskning för en hel del av det man ställs inför som sjuksköterska. Då behöver man använda andra kunskapskällor, och man behöver kanske utgå från forskning från andra sammanhang än det egna. Så är ofta fallet eftersom forskning vanligtvis görs i en specifik kontext som kanske är annorlunda än den där kunskapen ska användas. Då är det inte säkert att forskningen är helt relevant och tillämplig rakt av – eller ger samma resultat som i studierna. Så även när det finns forskning behöver man fundera över hur den ska användas i det aktuella sammanhanget.

Vilken kunskap kan forskning ge som samlad erfarenhet inte kan ge?
Forskning är ett systematiskt sätt att ställa upp och besvara frågor på. Det gör att kunskapen blir mer tillförlitlig, alltså att man kan lita på att man har dragit rätt slutsatser. När det gäller utvärdering av olika insatser är det särskilt viktigt att man kan utesluta alternativa förklaringar till resultatet, och det finns forskningsdesigner som är särskilt utvecklade för det. Så fördelen med forskningsbaserad kunskap är att den är systematisk och därmed mer tillförlitlig – vilket behövs på grund av hur vi människor fungerar när vi processar information och drar slutsatser.  

Ni skriver mycket om vanliga mänskliga tankefel – varför är de viktiga att känna till?
Därför att de påverkar hur vi drar slutsatser om vad som funkar och hur saker hänger ihop och ställer till det för oss. Tankefelen är ett skäl till att erfarenhet inte alltid är en tillförlitlig kunskapskälla. Vi bildar oss en uppfattning fort och det påverkar vilken information vi tar in och hur vi tolkar och minns den. Till exempel söker vi automatiskt efter sådant som bekräftar det vi redan tror. Och vi har jättesvårt att skilja på vad som är slump och vad som är orsakssamband. Allt detta är superviktigt att man känner till när man jobbar som sjuksköterska, eftersom man fattar beslut hela dagarna som får konsekvenser för patienternas hälsa och välmående.

Intervjun genomförd april 2021.

Vilken är den största missuppfattningen kring beprövad erfarenhet?
Att den förväxlas med erfarenhet! Man antar då att beprövad erfarenhet uppstår automatiskt för att tiden går och man har gjort något länge. Det räcker dock inte för att bli beprövad. För att bli det måste erfarenheten också ”prövas” i något avseende. Som att man reflekterar kring det som händer, medvetet strävar efter att lära sig och bli bättre, och inte minst att erfarenheter delas och prövas med andra kloka personer.

Varför räcker inte enbart forskningsbaserad kunskap i arbetet som sjuksköterska?
Forskning är en bra utgångspunkt men räcker inte. Först och främst saknas det forskning för en hel del av det man ställs inför som sjuksköterska. Då behöver man använda andra kunskapskällor, och man behöver kanske utgå från forskning från andra sammanhang än det egna. Så är ofta fallet eftersom forskning vanligtvis görs i en specifik kontext som kanske är annorlunda än den där kunskapen ska användas. Då är det inte säkert att forskningen är helt relevant och tillämplig rakt av – eller ger samma resultat som i studierna. Så även när det finns forskning behöver man fundera över hur den ska användas i det aktuella sammanhanget.

Vilken kunskap kan forskning ge som samlad erfarenhet inte kan ge?
Forskning är ett systematiskt sätt att ställa upp och besvara frågor på. Det gör att kunskapen blir mer tillförlitlig, alltså att man kan lita på att man har dragit rätt slutsatser. När det gäller utvärdering av olika insatser är det särskilt viktigt att man kan utesluta alternativa förklaringar till resultatet, och det finns forskningsdesigner som är särskilt utvecklade för det. Så fördelen med forskningsbaserad kunskap är att den är systematisk och därmed mer tillförlitlig – vilket behövs på grund av hur vi människor fungerar när vi processar information och drar slutsatser.  

Ni skriver mycket om vanliga mänskliga tankefel – varför är de viktiga att känna till?
Därför att de påverkar hur vi drar slutsatser om vad som funkar och hur saker hänger ihop och ställer till det för oss. Tankefelen är ett skäl till att erfarenhet inte alltid är en tillförlitlig kunskapskälla. Vi bildar oss en uppfattning fort och det påverkar vilken information vi tar in och hur vi tolkar och minns den. Till exempel söker vi automatiskt efter sådant som bekräftar det vi redan tror. Och vi har jättesvårt att skilja på vad som är slump och vad som är orsakssamband. Allt detta är superviktigt att man känner till när man jobbar som sjuksköterska, eftersom man fattar beslut hela dagarna som får konsekvenser för patienternas hälsa och välmående.

Intervjun genomförd april 2021.

Tillförlitlig och relevant kunskap för sjuksköterskor

Den här boken knyter ihop två centrala ämnen som ofta hanteras separat: vetenskap och tillämpningen av kunskap i det praktiska vårdarbetet.

Läs mer