Populärvetenskapliga stipendiater 2018

Skärmtid, aktuell genteknik, manipulerad forskning och inkluderande språkbruk är ämnen som ska förmedlas till en bred allmänhet genom årets fyra populärvetenskapliga stipendiater. Natur & Kulturs populärvetenskapliga arbetsstipendier på vardera 100 000 kr går 2018 till Lena Lind Palicki, Gustav Nilsonne, Björn Hedensjö och Ulrika Björkstén.

2018-års stipendiater är välkända namn inom forskning och vetenskapsjournalistik:

Lena Lind Palicki är doktor i svenska språket och arbetar som universitetslektor vid Stockholms universitet. I en bok om inkluderande språk ska hon ge verktyg att använda språket på ett sätt som motverkar diskriminering och stereotypisering. Boken ska ge argument och vägledning till journalister, myndighetsskribenter och andra som behöver använda ett språk som är korrekt och neutralt, men inte politiskt och krångligt.

Gustav Nilsonne är medicine doktor och forskare i neurovetenskap vid Karolinska Institutet och Stockholms Universitet. Han ska skriva en bok om den så kallade replikeringskrisen inom vetenskapen, i synnerhet i forskningen om människor där forskningsfynden inte kunnat upprepas. Han kommer att visa på olika mekanismer som försvagar vetenskapens trovärdighet och diskutera vad som kan göras åt dessa. Boken ska vara populärvetenskaplig och rikta sig mot allmänheten, men även till andra forskare och till studenter.

Björn Hedensjö är journalist, författare och psykolog med stor erfarenhet i det digitala inom journalistik och populärvetenskap. Han ska göra en poddserie där frågan om barn och ny teknik ska avhandlas på ett fördjupande sätt. Podden, med namnet Skärmtid, kommer att djupdyka i vår tids stora föräldrafråga: Hur ska vi förhålla oss till barn och ny teknik. Vad är rätt, vad är fel och vad säger forskningen om saken?

Ulrika Björkstén är vetenskapsjournalist och filosofie doktor i fysikalisk kemi samt chef för Vetenskapsradion, SR. Hon kommer under kommande läsår att vara Visiting Fellow på Clare Hall vid universitetet i Cambridge, där hon ska studera kartläggningen av den mänskliga arvsmassan samt dess medicinska, sociala och etiska konsekvenser. I bokform kommer hon därefter att både beskriva och problematisera den snabba utvecklingen. Såväl biologisk som historisk och sociologisk forskning kommer att ingå.


2017

Per Snaprud är vetenskapsjournalist med en bakgrund som hjärnforskare. Han vill skriva en bok om modern hjärnforskning ur olika perspektiv och vad forskningen betyder för vår syn på medvetandet. Tanken är att boken ska bestå av tre delar som steg för steg vidgar perspektivet: hjärnan, kroppen och världen.

Karin Gyllenklev är vetenskapsjournalist och programledare. Hon vill göra en Youtube-serie där hon sover över på forskningsanläggningar. Hennes förhoppning är att nå ut till ungdomar och unga vuxna som annars inte nås av vetenskapsrapportering. Karin Gyllenklev kommer att intervjua forskare som förklarar vad de har upptäckt eller hoppas på att finna svar på.

Per Jensen är professor i etologi och författare till ett flertal böcker om djurs och speciellt hundars beteende. Han vill göra en bok, en blogg och en podcast som presenterar den omfattande, men för många okända, forskningen kring de matproducerande djurens känsloliv och kognitiva förmågor. Kan djuren vi äter känna lycka, empati och kanske till och med kärlek?

Camilla Andersson är frilansjournalist, projektledare vid Medicinsk Teknik Forskning & Utveckling och knuten till Enheten för Epidemiologi & Global hälsa i Umeå. Hon vill skriva en bok om det rådande forskningsläget inom klimatförändringar och hälsa. Boken ska berätta exempel utifrån individer i olika miljöer vars hälsa riskerar påverkas av klimatförändringar och skildra nödvändiga strategier för att hantera hälsoutmaningarna. Den skrivs i samarbete med Maria Nilsson, Epidemiologi & Global Hälsa, och Åsa Holmner, MT-FoU.

2016

Alva Appelgren är doktor i kognitiv neurovetenskap. Hon vill i en populärvetenskaplig bok beskriva hur förväntan, återkoppling och självuppfattning hänger ihop med människors motivation. Med utgångspunkt i sina forskningsstudier inom psykologi och neurovetenskap, vill hon förklara hur ditt förhållningssätt till talang och utveckling kan påverka hur du reagerar på motgång och framgång. Boken kommer att ge insikter som kan påverka din egen och din omgivnings vilja att utvecklas.

Ann Fernholmvetenskapsjournalist, ska i en bok granska rådande teser kring varför den moderna människan så ofta drabbas av livsstilsinducerad cancer. Varför får nutidsmänniskan så mycket cancer? Är cancer en europeisk sjukdom som smittar? Den frågan ställde sig det brittiska imperiets läkare i början av 1900-talet. I Storbritannien var cancer en vanlig sjukdom, men de läkare som jobbade bland urfolken i kolonierna rapporterade väldigt få fall. Varför fanns det en sådan skillnad?  Sedan denna tid har antalet fall av cancer ökat i alla åldersgrupper. 

Emma Frans, forskare inom medicin och vetenskapsskribent, ska göra en podcast där vetenskapliga ämnen avhandlas på ett lättsamt och humoristiskt sätt. Syftet är att uppmärksamma aktuell forskning men också att främja kritiskt tänkande och ett vetenskapligt förhållningssätt. Podcasten kommer att avliva myter samt granska aktuella frågor och fenomen ur ett vetenskapligt perspektiv. Ambitionen är att folkbilda, ge nya infallsvinklar och samtidigt underhålla.

Klas Ekman, kulturjournalist, författare och producent för podcasten Bildningspodden ska använda stipendiet till ett par studieresor tillsammans med kollegan Magnus Bremmer för är att utveckla poddkonceptet till ytterligare format. De vill föra ut humaniora till en bredare publik på ett intressant och underhållande sätt, fast i andra kanaler. De kommer också att använda en del av stipendiet till att bekosta formgivning och annat de behöver till de nya projekten.