Årets litterära stipendiater

Högerpopulism i Champagne, drogepidemi i Mölndal, biografi över en svensk nazistledare och livet i kalifatets ruiner: detta är några av de teman som uppmärksammas med årets litterära arbetsstipendier.

2019

Rakel Chukri skriver om hur de första assyrierna kom till Sverige 1967 från Mellanöstern. Hon skildrar hur jämställdheten sakta ökade i en utsatt diasporagrupp där många till en början såg kvinnors frihet som ett hot mot den egna kulturens överlevnad.

Fanny Härgestam skriver en reportagebok om invånarna i en av byarna i Champagne i Frankrike där det högerextrema partiet Nationell samling får ett allt större stöd. Invånarnas vardag, tankar och rädslor är en historia om Frankrike idag, i ett Europa där högerpopulismen växer sig starkare.

Anna Jörgensdotter skriver en roman om två familjer, två decennier och två stålstäder på olika sidor av världen, Sandviken i Sverige och Gary i USA. En berättelse om klass, rasism, patriarkat, och hur det som händer på en plats påverkar mänskorna på en helt annan plats.

Jenny Küttim skriver en uppväxtskildring med hjälp av hundratals hemliga brev från toppskiktet inom den slutna rörelsen Jehovas Vittnen, som någon nyligen skickade till henne anonymt. Breven får henne att minnas livet som sektbarn och i mötet med andra avhoppare granskar hon organisationens hemligheter. 

Moa Kärnstrand återvänder till tonårstidens Mölndal för att reda ut vad det egentligen var som hände när så många unga dog i förorten runt millennieskiftet. Hon söker svaret på den drogepidemi som samhället inte klarade av att hantera och som blev en tragedi som glömdes bort.

Anna-Lena Lodenius skriver en biografi över den första svenska nazistledaren Birger Furugård. Boken beskriver hur nazismen kom till Sverige, hur relationerna såg ut till det tyska nazistpartiet och hur rörelsen togs emot i Sverige.          

Lina Malers skriver en bok om Irak efter IS. Om vad som händer med samhällen som styrts av en av världens mest fruktade terrororganisationer under flera år. Hon ska resa runt mellan tidigare IS-fästen och möta människorna som lever i det så kallade kalifatets ruiner.

Anna Mattsson skriver en dokumentärroman om kvinnorna och Khmer Rouge. Boken baseras på egna erfarenheter av Kambodja och dess historia, samt på intervjuer med överlevande, främst kvinnor, från Röda khmerernas fångläger.

Fredrik Mellgren skriver om den svenska utvandringen till Sydamerika för drygt 100 år sedan. Den var mindre än den till Nordamerika och som är väl beskriven. De som drog till Brasilien och Argentina var fattigare och mer utsatta. En tredjedel blev kvar, många dog och några lyckades ta sig hem.

Stina Otterberg skriver en bok om den finlandssvenska författaren och kritikern Hagar Olsson (1893–1978). Hon tar ett helhetsgrepp på författarens liv och litteratur med särskild inriktning på kritiken och med fokus på Hagar Olssons betydelse i både Finland och Sverige.

Aino Trosell skriver om ett nutida Sverige där socialtjänsten ska ta hand om det som resten av samhället inte klarar. Familjer som krakelerar, barn som utåtagerar, kvinnor som blir slagna, åldringar som inte har råd med tandvård, mördare under sexton år och nyanlända som ingen förstår sig på.

Katia Wagner skriver en bok om förövare som våldtar och kränker sexuellt. Hon möter dömda som erkänt och som förnekat, för att undersöka vad det är som får en människa att begå sexbrott. Hur ser de på sina offer? Sina gärningar? Sig själva?


Stipendiekommitténs kommentar om könsfördelningen av årets stipendiater

Kjell Blückert, kan du förklara hur det kan bli så ojämn könsfördelning bland årets stipendiater?

-Ja, det är ju en iögonenfallande ojämn fördelning. Elva kvinnor och en man. Hade fördelningen varit en direkt spegel av andelen ansökningar från kvinnor respektive män skulle siffrorna varit åtta stipendier till kvinnor och fyra till män. I slutomgången gick vi tillbaka till de ansökningar från män som fallit i konkurrensen för att kontrollera våra bedömingar eftersom vi efterträvar en jämn könsfördelning. Men vi fann ingen anledning att ändra slutresultatet eftersom vi hade bedömt med de gängse parametrarna originalitet, genomförbarhet, kompetens för uppgiften hos den sökande samt tidigare meriter. Vi förstod att detta kunde få en del ögonbryn att höjas, men vi känner oss helt trygga med vårt urval och önskar våra stipendiater lycka till i sina spännande projekt.