100 år sedan Fritz Haber belönades med Nobelpriset i kemi

I år är det precis 100 år sedan Fritz Haber belönades med Nobelpriset i kemi för sin upptäckt av hur man framställer ammoniak genom syntes, en mycket viktig insats för framställningen av konstgödsel som kunde rädda mänskligheten från massvält. Det talades om ”bröd ur luft”, eftersom det var ur luftens kväve man utvann ammoniak.

Samtidigt lånade han sin begåvning till mycket mörkare ändamål, han ville hjälpa den tyske kejsaren att vinna kriget med att framställa stridsgas.

Fritz Haber var en av sin generations skarpaste hjärnor. Han var en av Einsteins närmaste vänner, han var en konverterad jude som älskade sitt fosterland, men som jagades ur landet när nazisterna kom till makten. (Till historiens mest skärande ironier hör att en annan del av hans forskning, den om insektsbekämpning, ledde till framställningen av gasen Zyklon B, som ju användes under Förintelsen.)

I en av höstens stora romaner, Geniet från Breslau av Lena Einhorn, kan man läsa om Fritz Haber som ung forskare, om hans revanschlusta och framgångar, om hans krigsambitioner och om hans olyckliga äktenskap med en annan av tidens stora begåvningar, kemisten Clara Immerwahr (romanens andra huvudperson). En brett upplagd roman om nationalism, krig och kärlek i ett Tyskland som på alla sätt ville spänna musklerna och erövra de nya upptäckternas värld.