”Boken erbjuder konkreta modeller och metoder som stöder yrkesverksamma i att möta nya krav i socialtjänstlagen”

Den första juli i år trädde den nya socialtjänstlagen i kraft. Den har som ambition att göra socialtjänsten mer förebyggande, tillgänglig och kunskapsbaserad. På vilka sätt kan boken bidra till det?
Boken bidrar genom att erbjuda verktyg för systematiskt, reflekterande och kunskapsbaserat socialt arbete. Exempelvis gör individbaserad systematisk uppföljning det möjligt att följa insatser på individnivå och därefter sammanställa resultat på gruppnivå, vilket ger underlag för beprövad erfarenhet. Vidare kan programteori och kritisk realistisk utvärdering ge stöd i att förstå hur insatser verkar i olika kontexter och vilka sociala mekanismer som påverkar resultat, något som är viktigt i det förebyggande arbetet. Dessutom kan tillgänglighet främjas genom brukarorienterad utvärdering och intressentmodeller, som öppnar för en mer demokratisk och inkluderande socialtjänst där olika perspektiv får komma till tals.

Kraven på dokumentation, uppföljning och utvärdering har skärpts ytterligare med den nya socialtjänstlagen. Vad innebär det för den enskilde handläggaren som både behöver säkerställa kontroll och kvalitetssäkring och visa respekt för individens integritet och autonomi?
Kraven i den nya lagen innebär att handläggare måste balansera kontroll och kvalitetssäkring med respekt för individens integritet och autonomi. Det är en komplex uppgift som kräver både professionellt omdöme och etisk medvetenhet. Boken ger vägledning genom att lyfta fram centrala principer som respekt, ansvar, samtycke och konfidentialitet. Den uppmuntrar dessutom till reflektion kring handläggarens dubbla roll, som både utförare och den som följer upp/utvärderar, samt kring hur makt och ansvar påverkar arbetet. Exempelvis är det centralt att förstå dokumentation och systematisk uppföljning som verktyg för lärande och förbättring, snarare än enbart kontroll.

I förordet till den nya utgåvan av er bok skriver ni att utvärdering, uppföljning och granskning de senaste decennierna blivit centrala teman inom socialt arbete som praktik och akademiskt ämne. Varför har det blivit så?
Det beror på flera samverkande faktorer. En viktig drivkraft är förändrad styrning av välfärden, där kontroll, resultatfokus och ansvarsskyldighet har betonats genom reformer som New Public Management och evidensrörelsen. Samtidigt har ämnet socialt arbete utvecklats akademiskt, med ökad metodmedvetenhet och ett fördjupat intresse för att förstå komplexa samband mellan insatser och resultat. Dessutom har brukarnas rättigheter stärkts, vilket har ökat kraven på transparens, delaktighet och kvalitet.

Boken innehåller verktyg för att planera, genomföra och använda utvärdering, uppföljning och granskning. Kan du ge några exempel på verktyg?
Några exempel på verktyg som tas upp är den logiska modellen, som hjälper till att få struktur på insatser, från resurser till effekter, och programteori som används för att förstå hur insatser faktiskt leder till förändring. Andra exempel är individbaserad systematisk uppföljning som ett sätt att dokumentera och följa upp på individnivå och sedan sammanställa resultat på gruppnivå, samt brukarundersökningar som ger värdefull återkoppling om upplevd kvalitet från dem som berörs.

Om yrkesverksamma inom socialt arbete säger ”Ge oss tre skäl till varför vi ska läsa den här boken”, vad svarar du då?
Boken erbjuder konkreta modeller, metoder och resonemang som stödjer yrkesverksamma i att möta nya krav i socialtjänstlagen, inte minst kring systematisk uppföljning, hållbar socialtjänst och kunskapsbaserat arbete. Boken förenar teori och praktik genom att kombinera filosofiska och metodologiska perspektiv med relevanta exempel. Dessutom kan boken stärka den professionella rollen genom att ge stöd i etiska dilemman i en komplex välfärdskontext med brukarnas behov i fokus.

Intervjun genomförd i oktober 2025.