Pedagogiken är navet i skolans digitala ekosystem

När en skola ska digitaliseras finns det flera viktiga processer att ta hänsyn till, utöver den pedagogiska verksamheten. Utmaningen för skolan är att få alla dessa processer att samspela på ett bra sätt, och förstå hur digitala möjligheter kan vara både ett stöd och en förutsättning för att det ska fungera tillfredsställande.

Frida Monsén, författare till Digital kompetens i skolan och i klassrummet har tillsammans med Natur & Kultur och Digilär tagit fram Skolledarens guide till digitalare undervisning. Här djupdyker vi i skolans roll och får också ta del av en omvärldsspaning.


Det digitala ekosystemet kan delas in i fyra övergripande områden: pedagogik, teknik och support, administration samt kommunikation. Även om dessa områden samspelar bör pedagogiken vara utgångspunkten – hur kan det digitala verka stöttande för elevernas lärande? Den frågan bör vara en startpunkt i jakten på ett digitalt läromedel.

Formativ bedömning och dela-kultur

Formativ bedömning, kamratrespons och dela-kultur är områden som till exempel går att utveckla med rätt digitala tjänster. En bra bas är en molntjänst där lärare och elever kan dela dokument med varandra, till exempel Google for Education eller Office 365. Här kan man följa en pågående skrivprocess och göra kommentarer direkt i dokumentet. Den här typen av plattformar gör det också enkelt för lärare att samarbeta, dela med sig av material och redigera varandras dokument.

Välja digitalt innehåll

En annan relevant fråga att fundera över är hur eleverna ska få tillgång till digitalt innehåll. Det finns en mängd olika plattformer, här är några exempel:

  • Digitalt bibliotek med tillgång till både skönlitteratur och facklitteratur.
  • Digitala förlagsproducerade läromedel.
  • Öppna resurser på nätet, t.ex. Wikipedia och YouTube.
  • Appar med möjlighet till färdighetsträning i t.ex. språk eller matematik.
  • Tjänster som samordnar olika digitala resurser.

Det är undervisningens kontext och syfte som ska avgöra vilken typ av innehåll du väljer. I de fall där huvudsyftet för eleverna är att öva på att söka och hantera information på nätet är öppna resurser som YouTube eller Wikipedia bra alternativ. Om tyngdpunkten däremot ligger i att de snabbt ska ta till sig ett ämne för att kunna skriva en text eller producera en film om vad de har lärt sig, är kanske läromedel som redan granskats och kvalitetssäkrats ett bättre alternativ.

Vi har tagit fram en checklista som ni kan använda när ni funderar på att köpa in digitala läromedel eller tjänster:

  1. Vilka fördelar ger det digitala läromedlet, som inte går att få analogt?
  2. Finns det några nackdelar med att ha läromedlet digitalt?
  3. Ska det digitala läromedlet ersätta det analoga eller fungera som ett komplement?
  4. Går det att integrera läromedlet med andra system på skolan?
  5. Finns det stöd för kollegialt lärande?
  6. Kan det avlasta lärare administrativt genom självrättande uppgifter eller elevöversikter?
  7. Finns “Learning analytics” för att möta elevens kunskapsnivå?
  8. Ger läromedlet pedagogiskt stöd i form av genomtänkta metoder och uppgifter?

Till många produkter finns det möjlighet att få en gratis provperiod för att kunna utvärdera produkten innan man bestämmer sig för att köpa den. Kanske finns det några lärare som vill fungera som testpiloter och testa nya produkter och tjänster för skolans räkning? På det viset kan ni lära känna de digitala tjänsterna och samtidigt utvärdera hur ni tycker de fungerar innan ni binder upp er.

Digitala metoder och arbetssätt

En annan del i det digitala arbetet är att lära sig olika metoder och arbetssätt för att själv kunna producera digitalt material. Att skapa med digitala verktyg är för många elever både motiverande och ett sätt att processa och bearbeta innehåll. Några exempel på skapande arbetssätt är filmproduktion, podcaster, webbsidor, digitala böcker eller programmering.

Ledarskap i klassrummet

De skapande digitala arbetssätten kan dock vara utmanande för många lärare, eftersom den traditionella strukturen byts ut. Fundera på hur kan ni stärka och lyfta lärarens roll i klassrummet och skapa den struktur som behövs för att lyckas med förändringsprocessen. Till exempel kan en gemensam lektionsstruktur med tydliga regler kring användandet av de digitala verktygen underlätta både för lärare och elever. När alla känner sig trygga med strukturen kan diskussionen kring ledarskap vidgas till att också handla om självledarskap. Hur kan vi motivera eleverna att göra bra val som gynnar deras lärande? Ett bra val är exempelvis att undvika digitala distraktioner för att lättare kunna fokusera på en uppgift, både individuellt och i grupp. Blixtjakten, en spelifiering av klassrummet, kan här vara en intressant metod att testa. I detta verktyg lär sig eleverna identifiera vad det är som gör att de tappar koncentrationen, och hur de kan arbeta för att undvika dessa distraktioner.

 

Tips på aktuellt digitalt fenomen:

Learning analytics handlar om att samla och analysera data för att bättre stötta elevernas lärande. Med stöd från Learning analytics anpassar digitala tjänster och produkter svårighetsnivån på nästa uppgift utifrån elevens tidigare resultat, samtidigt som läraren får tillgång till data som visar vad eleven behöver hjälp med.

Tips på aktuell omvärldsspaning:

Den norska motsvarigheten till Skolforskningsinstitutet, Kunnskapssenter for Utdanning, har gjort en effekt-studie där man har jämfört 30 tidigare studier om digitalisering och lärande. Den övergripande slutsatsen är att digitaliseringen har små, men positiva effekter på lärandet. Störst positiv effekt uppnås när digitala verktyg och digitalt innehåll används på ett planerat och genomtänkt sätt av en lärare. Här hittar du rapporten i sin helhet och här hittar du ett lite längre blogginlägg av Jan Hylén om studien.