”Börja med att göra som du alltid gjort”

Istället skulle vi ha ställt oss frågan hur datorerna kunde hjälpa oss att göra det vi redan gjorde – fast bättre.

Det var fantastiskt att packa upp den vita tunna datorn. Sladdarna till laddaren var symmetriskt lindade och vi häpnade över styrkan i välkomstljudet när datorn slogs på. Högtalarna var ju så små! Skolans lärare hade samlats och nu skulle vi inte bara få bekanta oss med våra nya datorer, vi skulle också få lära oss hur de skulle förändra vår undervisning.

Så här i efterhand kan jag tycka att det är märkligt att ingen av oss, många med mycket lång erfarenhet, protesterade mot konsultens ifrågasättande av all undervisning som vi dittills bedrivit. Kanske var det de symmetriskt lindade sladdarna som förledde oss att tro att det här var ett företag som tänkt längre. Även om vi efter den dagen fortsatte att göra ungefär som vi alltid gjort tror jag att vi lärde oss att vara kritiskt inställda till ny teknik som liknade sin analoga motsvarighet. Så även digitala läromedel.

Vår skola var en av de första i Stockholm som fick en 1:1-lösning och vid den tidpunkten hade förlagen inte hunnit producera digitala läromedel i någon större utsträckning. När de började dyka upp blev vi grymt besvikna; de liknade ju pappersboken! Vi insåg att det inte skulle bidra till ”nya sätt att undervisa” och var därför inte intresserade. Istället började vi producera egna digitala läromedel – där innehållet, ironiskt nog, ofta hämtades från pappersboken.

Idag har vi ett omvänt problem. Nu tvekar man att börja använda digitala läromedel eftersom de kan vara så annorlunda. Så på tio år har vi gått från en förväntan att allt ser ut och fungerar på nya sätt till dagens tvekan inför något som är annorlunda.

Men jag tycker att det är befogat att fundera två gånger. Det borde även vi ha gjort när vi packade upp våra nya datorer och ombads kasta ut allt det gamla. När vi sedan känt oss bekväma kunde vi ha undersökt hur tekniken öppnar upp för nya möjligheter. På samma sätt tänker jag när det gäller digitala läromedel. Även om det idag finns en mängd funktioner och stöd för undervisningen kan de ofta användas på samma sätt som en vanlig lärobok. Jag tycker att det är en alldeles utmärkt början att göra som man alltid har gjort när man byter till ett digitalt läromedel. När det funkar kan man gå vidare och undersöka vilka möjligheter dagens digitala läromedel erbjuder. Och tittar man noga har vi kommit långt från det som kom att kallas bok-på-burk.

Det här är en krönika ur tidningen Digitalare undervisning, nr 1 2017.

NOKflex Code

Nytt läromedel utvecklat utifrån läroplanerna för programmering i matematik. Med NOKflex Code kan elever på högstadiet och gymnasiet lära sig att lösa matematiska uppgifter med hjälp av textbaserad programmering. 

Läs mer