Förstå världen bättre med rätt verktyg

Hur ser det ut med den extrema fattigdomen? Minskar den, ökar den, eller står utvecklingen still? Det är en av de frågor Hans Rosling undersökte i sitt arbete med att bättre förstå världen. Nu fortsätter hans team att verka i samma anda – bland annat genom att hjälpa lärare att göra världen mer begriplig för sina elever.

Hans Rosling

Ingen kan ta Hans Roslings plats. Men om vi är många som tillsammans arbetar för en fakta­baserad världsbild i skolan kommer vi att kunna föra hans arbete vidare. Det är inte en person som gör det, utan tusentals lärare tillsammans.

Orden är Olof Gränströms, utbildare på stiftelsen Gapminder och tidigare kollega till grundaren och folkhälsoprofessorn Hans Rosling, som gick bort förra året. Målet med stiftelsen är att bidra till en god förståelse för global utveckling genom attgöra statistik kring sociala, ekonomiska och miljö­relaterade frågor mer tillgänglig och begriplig. På samma tema skrevs hyllade boken Factfulness, Hans Roslings sista, som kom ut i början på 2018. Sonen Ola Rosling och svärdottern Anna Rönnlund Rosling är medförfattare.

Vad är »factfulness«?

Factfulness är både en bok och ett sätt att förhållasig till information. Att vara »factful« handlar om att vara medveten om de mekanismer och filter som påverkar hur du tar till dig fakta, vilka källor du väljer och varför du går igång på vissa budskap. Boken uppmärksammar tio vanliga misstag våra hjärnor gör och visar hur vi kan bryta vanliga tankemönster och förstå världen bättre.

»Den springande punkten är vår dramatiska bild av världen. Medierna matar oss med hemska bilder och historier och vi förväntar oss dåliga nyheter«, säger Olof Gränström.

»Ta som exempel Malala och Boko Haram där unga flickor har straffats och hindrats frånatt gå i skolan och skaffa sig en utbildning. Vi hör om det på nyheterna, och det är både sant och aktuellt. Det skapar lätt en känsla av att flickor världen över går i skolan i allt lägre grad, när sanningen faktiskt är en helt annan. Men människor har svårt att se nyanser och delar gärna in saker i svart eller vitt. Vi generaliserar och glömmer att ifrågasätta. Det göross både rädda och stressade. Med hjälp av de tankeknep som tas upp i boken kan vi träna oss på att se att världen inte är så dålig som den ibland kan verka. Och göra vårt bästa för att förbättra den.«

 

Lärarna en länk till nästa generation

Olof Gränström, och hans kollegor, har som huvuduppdrag på Gapminder att få fler inom utbildningsväsendet att arbeta för en mer faktabaserad världsbild.

»Det är effektivt och intressant att jobba med lärare och jag träffar tusentals årligen. Genom dem når vi en ny generation unga varje år. Vi jobbar inte med lärare för att de behöver det mer än någon annan, men de behöver det för samhällets skull.«

»Lärare saknar ofta tid för fortbildning«, utvecklar han. »Det är inte lätt att hinna uppdatera sin världsbild och vissa fakta har man kanske tillskansat sig för många år sedan, under sin egen utbildning. Det är också svårt att hitta en plats där den här typen av fakta; om hälsa, välstånd och den socioekonomiska kartan, sammanfattas på ett bra sätt.«

Gapminder jobbar med fortbildning och föreläsningar och förser lärare med webbaserade kostnadsfria verktyg, som Hans Roslings välkända bubbeldiagram och bildverktyget Dollar Street. Bakom dessa projekt ligger mängder av statistik, programmering och utveckling.

»Vi får det mesta av vår statistik från FN, Världsbanken och stora internationella organ. Det är de bästa fakta man kan få tag på i världen. Det är otroligt viktigt att lära eleverna ifrågasätta information, att de kan förstå vad som bra och dåliga data«, säger Olof Gränström.

 

Dollar Street visualiserar statistiken

Dollar Street visar eleverna hur levnadssituationen ser ut i olika samhällsskikt och på olika platser i världen. Ett team av fotografer har dokumenterat mer än 264 hem i 50 länder och listan växer. Bilder på mängder av prylar, möbler och vardagliga objekt, till exempel familjens tandborstar eller favoritskor, taggas och blir sökbara.

»Dollar Street hjälper till att visualisera skillnader och likheter på ett helt annat sätt än färgglada Exceldiagram, vilket gör dem lättare att förstå«, säger Olof Gränström.

»På Dollar street kan du också se att ekonomisk inkomst i större utsträckning än kultur avgör hur vi lever våra liv.«

 

Digitala verktyg – en lösning?

Ett projekt som Dollar Street hade inte kunnat skapas utan digitala hjälpmedel. Men är digitaliseringen lösningen på skolans problem?

»Den springande punkten är vår dramatiska bild av världen. Medierna matar oss med bilder och historier och vi förväntar oss dåliga nyheter«

Nej, snarare en dellösning, enligt Olof Gränström. Tidigare har det varit svårt att lyfta in uppdaterade fakta i undervisningen. Nu är det möjligt och det är »fantastiskt«, tycker han.

»Men som lärare måste man kunna jobba med den typ av verktyg som passar en själv. Traditionella läromedel har absolut sin roll. Vi uppmuntrar också till exempel att använda taktila verktyg.«

Olof Gränström öppnar sin »leksakslåda« som han kallar den. En låda fylld med utskrivna bilder från Dollar Street, en modell av en hög med pengar, lego och figurer som symboliserar världens befolkning. Lådan har han haft med sig på dagens workshop som han hållit på Karolinska Institutet under konferensen Swedish Global Health Research Conference 2018.

»Det finns ett värde i att inte göra allt digitalt. Att sitta med de fysiska verktygen tillsammans i grupp och diskutera tillför någonting annat.«

 

Världsbilden ingår i lärarnas uppdrag

Olof Gränströms tips till lärare är att koppla på en diskussion om världsbilden när man undervisar i olika ämnen.

»Varför inte använda Dollar Street när man går igenom den industriella revolutionen på historielektionen och visa vad det egentligen betyder att få tillgång till tjänligt vatten, tillräckligt med mat för att inte vara undernärd och ett hem. Dollar Street kan hjälpa eleverna att förstå nyanserna i hur vi lever våra liv. För att förstå och kunna arbeta med FN:s mål för hållbar utveckling i skolan måste du ha en faktabaserad världsbild.«

Bubbeldiagrammet kan ses som en socio­ekonomisk karta över världen och är på vissa sätt lika viktig som den geografiska för att förstå världen idag.

Texten är hämtad från Digitalare undervisning #2 2018, skriven av Johanna Karlsson Engholm.