Din webbläsare (Internet Explorer) är föråldrad. Uppdatera webbläsaren för en bättre och säkrare upplevelse.

Digitala läromedel baserat på forskning

Svensk skola digitaliseras. Samtidigt kommer forskningsrapporter som visar att läsning kan påverkas negativt när den sker på skärm istället för på papper, något som vi måste förhålla oss till och arbeta med. I digitala läromedel är läsning på skärm en självklarhet.

Vår plattform har utvecklats i samverkan med specialpedagoger och lärare som testat läsning och förståelse med utvalda elever. Vi har även samarbetat med forskare inom lässvårigheter och koncentrationsproblematik. De har hjälpt oss med råd kring hur vi på bästa sätt kan ta fram ett digitalt program som stöttar fördjupad läsning, koncentration och inlärning. 

Funktioner i Digilär med vetenskaplig förankring

Vi på Natur & Kultur ser det så här: om vi vill förbereda eleverna för ett modernt framtida liv måste vi räkna med att det kommer att ingå digitala texter och läsning på skärm. Vi behöver förse eleverna med metoder för att kunna ta till sig texter i digital form med samma djupa förståelse som om de läst dem på papper.

Vårt arbete har lett till att Digilär omges av ett gränssnitt och digitala funktioner som vi vet underlättar såväl läsning som inlärning. Här listar vi ett urval av funktioner som vi har tagit fram och som är baserat på forskning.

Möjligheten att lyssna på en text underlättar för elever med lässvårigheter, och för många elever med koncentrationssvårigheter.
(Idor Svensson, Linda Fälth och Siegbert Warkentin).

  • I varje del av Digilär är det möjligt att lyssna på texten, inte bara grundtexten utan också alla frågor, uppgifter, bildtexter och dylikt.

Det är svårare att navigera i digitala texter, särskilt om de är så långa så att de kräver skroll.
(Delgado m.fl., 2018, Rasmusson, 2015).

  • I Digilär kan du, förutom att skrolla, bläddra fram ett avsnitt i taget av en text och en automatisk numrering ger framstegsmätning.

Hjälp med struktur underlättar för elever med koncentrationssvårigheter. Att ta bort så mycket kringinformation som stör läsprocessen som möjligt underlättar för elever med lässvårigheter.
(Rasmusson, 2015, Skolverket, 2020).

  • Eleven kan välja ett fokuserat läsläge med så få distraktioner som möjligt, där till och med menyer och knappar tas bort

Problem med nätverk skapar stora störmoment vilket påverkar elever med läs- eller koncentrationssvårigheter särskilt mycket, eftersom de har stort behov av fokus och att distraktioner/irritationsmoment minimeras vid läsning.
(Idor Svensson, Linda Fälth och Siegbert Warkentin)

  • I de fall man tillfälligt förlorar sin internetuppkoppling kan man fortsätta arbeta på den sida man befinner sig, och slipper onödiga avbrott och distraktioner.

Möjlighet att välja bakgrundsfärg underlättar för och motiverar elever med lässvårigheter.
(Idor Svensson, Linda Fälth och Siegbert Warkentin)

  • Med Digilär kan eleven välja inverterad skrift, här finns möjlighet att välja ljus text mot mörk bakgrund, eller gul bakgrund bakom mörk text. 

Möjligheten att variera textstorlek underlättar för elever med lässvårigheter.
(Idor Svensson, Linda Fälth och Siegbert Warkentin)

  • Eleven kan förstora texten efter sitt behov.

Forskning visar att det kognitivt finns en inbyggd svårighet i att avkoda/bearbeta mycket information i bilder och text samtidigt.
(Rasmusson, 2015)

  • Med Digilär finns möjlighet att dölja bilder och filmer för att kunna fokusera helt på texten och att avkoda den.

Självreglerande, enkla aktiviteter som att anteckna eller svara på uppgifter/frågor i direkt anslutning till texten kan motverka den negativa effekten för digital läsning kontra läsning av tryckta texter.
(Delgado m.fl., 2018, Rasmusson, 2015, och Skolverket, 2020).

  • Eleverna kan skriva och spara egna anteckningar i direkt anslutning till en text.
  • Här finns även inbyggda ordförklaringar eller glosor med översättning i texten med självrättande funktionalitet.
  • Klickbara fördjupningar och länkar
  • Inbyggda ordlistor med automatisk självrättande ordträning

Möjligheten att kunna lämna sina svar muntligt underlättar för elever med lässvårigheter eftersom de då inte behöver lägga kognitiva resurser på att skriva också.
(Idor Svensson, Linda Fälth och Siegbert Warkentin)

  • Eleven kan dela sitt svar på en fråga eller uppgift muntligt med en fil, t.ex. en bild, en ljudfil eller video.

Ett stort stöd av bilder kopplat till en text underlättar för elever med lässvårigheter.
(Idor Svensson, Linda Fälth och Siegbert Warkentin)

  • Visualisering och konkretisering av textinnehållet med hjälp av bilder, bildspel, filmklipp, animationer och interaktiva bilder.

Möjligheten att välja lättläst textversion kan vara bra för elever med lässvårigheter/koncentrationssvårigheter, men det beror på textens nivå och elevens förkunskaper.
(Idor Svensson, Linda Fälth och Siegbert Warkentin)

  • Texter finns i lättläst variant i utvalda läromedel.

Feedback om framsteg och tävlings- /belöningsmoment på vägen ger stärkt självkänsla till elever med lässvårigheter och elever med koncentrationssvårigheter vilket underlättar och ökar motivationen till fortsatt läsning.
(Idor Svensson, Linda Fälth och Siegbert Warkentin)

  • Eleven kan stämma av sina kunskaper och få direktrespons på sin progression. Spelifierade element i form av positiv feedback vid rätt svar och framstegsmätare över progression.

Hjälp med struktur underlättar för elever med koncentrationssvårigheter.
(Rasmusson, 2015, Skolverket, 2020)

  • En innehållsförteckning för hela läromedlet, trädstruktur som går att ”fälla ut” så att alla rubriker och underrubriker i hela läromedlet visas, ner till uppgiftsnivå. 

Möjligheten att lyssna på en text underlättar för elever med lässvårigheter, och för många elever med koncentrationssvårigheter.
(Idor Svensson, Linda Fälth och Siegbert Warkentin).

  • I varje del av Digilär är det möjligt att lyssna på texten, inte bara grundtexten utan också alla frågor, uppgifter, bildtexter och dylikt.

Det är svårare att navigera i digitala texter, särskilt om de är så långa så att de kräver skroll.
(Delgado m.fl., 2018, Rasmusson, 2015).

  • I Digilär kan du, förutom att skrolla, bläddra fram ett avsnitt i taget av en text och en automatisk numrering ger framstegsmätning.

Hjälp med struktur underlättar för elever med koncentrationssvårigheter. Att ta bort så mycket kringinformation som stör läsprocessen som möjligt underlättar för elever med lässvårigheter.
(Rasmusson, 2015, Skolverket, 2020).

  • Eleven kan välja ett fokuserat läsläge med så få distraktioner som möjligt, där till och med menyer och knappar tas bort

Problem med nätverk skapar stora störmoment vilket påverkar elever med läs- eller koncentrationssvårigheter särskilt mycket, eftersom de har stort behov av fokus och att distraktioner/irritationsmoment minimeras vid läsning.
(Idor Svensson, Linda Fälth och Siegbert Warkentin)

  • I de fall man tillfälligt förlorar sin internetuppkoppling kan man fortsätta arbeta på den sida man befinner sig, och slipper onödiga avbrott och distraktioner.

Möjlighet att välja bakgrundsfärg underlättar för och motiverar elever med lässvårigheter.
(Idor Svensson, Linda Fälth och Siegbert Warkentin)

  • Med Digilär kan eleven välja inverterad skrift, här finns möjlighet att välja ljus text mot mörk bakgrund, eller gul bakgrund bakom mörk text. 

Möjligheten att variera textstorlek underlättar för elever med lässvårigheter.
(Idor Svensson, Linda Fälth och Siegbert Warkentin)

  • Eleven kan förstora texten efter sitt behov.

Forskning visar att det kognitivt finns en inbyggd svårighet i att avkoda/bearbeta mycket information i bilder och text samtidigt.
(Rasmusson, 2015)

  • Med Digilär finns möjlighet att dölja bilder och filmer för att kunna fokusera helt på texten och att avkoda den.

Självreglerande, enkla aktiviteter som att anteckna eller svara på uppgifter/frågor i direkt anslutning till texten kan motverka den negativa effekten för digital läsning kontra läsning av tryckta texter.
(Delgado m.fl., 2018, Rasmusson, 2015, och Skolverket, 2020).

  • Eleverna kan skriva och spara egna anteckningar i direkt anslutning till en text.
  • Här finns även inbyggda ordförklaringar eller glosor med översättning i texten med självrättande funktionalitet.
  • Klickbara fördjupningar och länkar
  • Inbyggda ordlistor med automatisk självrättande ordträning

Möjligheten att kunna lämna sina svar muntligt underlättar för elever med lässvårigheter eftersom de då inte behöver lägga kognitiva resurser på att skriva också.
(Idor Svensson, Linda Fälth och Siegbert Warkentin)

  • Eleven kan dela sitt svar på en fråga eller uppgift muntligt med en fil, t.ex. en bild, en ljudfil eller video.

Ett stort stöd av bilder kopplat till en text underlättar för elever med lässvårigheter.
(Idor Svensson, Linda Fälth och Siegbert Warkentin)

  • Visualisering och konkretisering av textinnehållet med hjälp av bilder, bildspel, filmklipp, animationer och interaktiva bilder.

Möjligheten att välja lättläst textversion kan vara bra för elever med lässvårigheter/koncentrationssvårigheter, men det beror på textens nivå och elevens förkunskaper.
(Idor Svensson, Linda Fälth och Siegbert Warkentin)

  • Texter finns i lättläst variant i utvalda läromedel.

Feedback om framsteg och tävlings- /belöningsmoment på vägen ger stärkt självkänsla till elever med lässvårigheter och elever med koncentrationssvårigheter vilket underlättar och ökar motivationen till fortsatt läsning.
(Idor Svensson, Linda Fälth och Siegbert Warkentin)

  • Eleven kan stämma av sina kunskaper och få direktrespons på sin progression. Spelifierade element i form av positiv feedback vid rätt svar och framstegsmätare över progression.

Hjälp med struktur underlättar för elever med koncentrationssvårigheter.
(Rasmusson, 2015, Skolverket, 2020)

  • En innehållsförteckning för hela läromedlet, trädstruktur som går att ”fälla ut” så att alla rubriker och underrubriker i hela läromedlet visas, ner till uppgiftsnivå. 

Källor

Delgado, P. Vargas, C. Ackerman, R. Salmerón, L. (2018), Don't throw away your printed books: A meta-analysis on the effects of reading media on reading comprehension, Educational Research Review Volume 25. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1747938X18300101?via%3Dihub

Rasmusson, M. (2015), Det digitala läsandet. Begrepp, processer och resultat. http://miun.divaportal.org/smash/get/diva2:770228/FULLTEXT01.pdf

Skolverkets sammanställning (Wennås Brante, E.) (2020) Tryckta texter ger bättre läsförståelse. https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-ochutvarderingar/forskning/tryckta-texter-ger-battre-lasforstaelse

Utvecklingssamarbete med tre forskare vid Linnéuniversitetet inom ramen för ett större innovations- och utvecklingsprojekt runt plattformsfunktioner och innehåll, under 2013 och 2014 (sammanlagt fyra möten genomfördes under utvecklingsarbetet). Forskarna som deltog:

• Linda Fälth, docent i pedagogik, forskning inom dyslexi, vid Linnéuniversitetet, institutionen för pedagogik och lärande.
• Idor Svensson, professor i psykologi, forskning inom läs- och skrivsvårigheter och dyslexi, vid Linnéuniversitetet, institutionen för psykologi.
• Siegbert Warkentin, doktor med. vet och professor i psykologi/neurokognition, forskning inom bl.a. ADHD-problematik, vid Linnéuniversitet, institutionen för psykologi

Delgado, P. Vargas, C. Ackerman, R. Salmerón, L. (2018), Don't throw away your printed books: A meta-analysis on the effects of reading media on reading comprehension, Educational Research Review Volume 25. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1747938X18300101?via%3Dihub

Rasmusson, M. (2015), Det digitala läsandet. Begrepp, processer och resultat. http://miun.divaportal.org/smash/get/diva2:770228/FULLTEXT01.pdf

Skolverkets sammanställning (Wennås Brante, E.) (2020) Tryckta texter ger bättre läsförståelse. https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-ochutvarderingar/forskning/tryckta-texter-ger-battre-lasforstaelse

Utvecklingssamarbete med tre forskare vid Linnéuniversitetet inom ramen för ett större innovations- och utvecklingsprojekt runt plattformsfunktioner och innehåll, under 2013 och 2014 (sammanlagt fyra möten genomfördes under utvecklingsarbetet). Forskarna som deltog:

• Linda Fälth, docent i pedagogik, forskning inom dyslexi, vid Linnéuniversitetet, institutionen för pedagogik och lärande.
• Idor Svensson, professor i psykologi, forskning inom läs- och skrivsvårigheter och dyslexi, vid Linnéuniversitetet, institutionen för psykologi.
• Siegbert Warkentin, doktor med. vet och professor i psykologi/neurokognition, forskning inom bl.a. ADHD-problematik, vid Linnéuniversitet, institutionen för psykologi