Din webbläsare (Internet Explorer) är föråldrad. Uppdatera webbläsaren för en bättre och säkrare upplevelse.

Intervju med fackgranskarna till RO-DBT

Den svenska utgåvan är fackgranskad och bearbetad av två svenska psykologer som har gått omfattande utbildningar i RO-DBT hos författaren Thomas Lynch de senaste tio åren. Martina Isaksson är verksam vid ätstörningsenheten för vuxna, Akademiska sjukhuset i Uppsala och doktorand vid Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet. Martina Wolf-Arehult är sektionschef för öppenvård inom Psykiatri Nordväst, Stockholm, leg. psykoterapeut och disputerad i psykologi vid Tübingen universitet i Tyskland. Tillsammans har de utvärderat behandlingen i ett forskningsprojekt vid Akademiska sjukhuset, vilket visade på goda resultat. De ”bidrar med en fördjupad förståelse av behandlingsformens nyanser", skriver Thomas Lynch. Här svarar fackgranskarna på fyra frågor om RO-DBT och böckerna som de arbetat med.

Vad kännetecknar RO-DBT? När är behandlingen lämplig att använda?
I RO-DBT uppmuntras patienten inta ett nyfiket och öppet förhållningssätt för att förstå sin egen personlighetsstil, sina reaktionsmönster och sitt sätt att signalera känslor och önskemål till andra människor. Centralt i behandling är att lära sig skapa värme och närhet i relationer, att öka öppenhet och nyfikenhet för nya erfarenheter samt att öka flexibilitet. Behandlingen riktar sig till personer som har en överkontrollerad personlighetsstil, dvs. en person som är regelstyrd, undviker risker, och har svårt att kommunicera känslor och skapa nära och varma relationer – vilket i sin tur ofta leder till starka känslor av ensamhet och utanförskap. Överkontroll kan leda till svårigheter i form av t.ex. depression eller anorexi. Problemen känns ofta igen även hos personer med autism.

Hur skiljer sig RO-DBT från DBT?
I DBT fokuserar man på att hjälpa människor med underkontroll, dvs. människor med dysreglerade känslor och impulsiva beteenden, att förbättra sin förmåga till impulskontroll och minska självdestruktivt beteende. Personer som deltar i RO-DBT har redan en stark förmåga till kontroll, och behandlingen kommer snarare att handla om att släppa på kontrollen, att våga ”känna” mer, samt att utveckla ett nyfiket och öppet förhållningssätt till världen. Behandlingen syftar till att skapa ett liv värt att dela, tillsammans med andra.

Hur kom ni själva i kontakt med behandlingen?
Tom Lynch träffade Martina Wolf-Arehult första gången 2004 när han primärt forskade om standard-DBT för äldre patienter med depression. Med tiden upptäckte han att behandlingen behövde anpassas för att matcha de behov som denna grupp av patienter uppvisade, och började utveckla RO-DBT. Ett intensivt samarbete påbörjades med DBT-teamet och ätstörningsenheten på Akademiska sjukhuset i Uppsala, där Martina Wolf-Arehult och Martina Isaksson ingick. Ätstörningsenhetens RO-DBT-team var det första i Sverige att arbeta med RO-DBT och ett av få, internationellt sett, som erbjöd RO-DBT för patienter med anorexi.

Har det gjorts några anpassningar i den svenska utgåvan som ni kan berätta om?
Den svenska utgåvan inkluderar en svensk introduktion som är en kortfattad beskrivning av behandlingen där de mest centrala begreppen har översatts till svenska. Introduktionen sammanfattar bland annat de första fyra kapitlen i ”skillsmanualen”, men innehåller också en allmän beskrivning av arbetssättet i RO-DBT:s individualterapi.