Din webbläsare (Internet Explorer) är föråldrad. Uppdatera webbläsaren för en bättre och säkrare upplevelse.

Utvärdering under terapin klargör vad som sker och hur insatserna fungerar

Här svarar Ida Flink och Steven James Linton på tre frågor om den nya utgåvan av 12 verktyg i kbt.

Foto: Ulla-Carin Ekblom

Det är tio år sedan den första utgåvan kom – vilka är de största förändringarna som skett i kbt under denna period?

Det har hänt mycket, men vi skulle vilja lyfta fram fyra större förändringar. Den första är något av ett ”back to basics”, med en återgång till grundläggande inlärningsteori och beteendefokus, efter ett par decennier där kognitiv terapi haft rätt stort inflytande. Dessutom har grundforskningen fått en mer framträdande position, med ökat intresse för exempelvis emotions- och neuropsykologi, som inspirationskälla inom kbt. Den andra förändringen är att vi börjar frångå rigida session-för-session-manualer, till förmån för mer flexibla manualer som skräddarsys utifrån klientens behov och beteendeanalysen.

Den tredje förändringen rör också ökad flexibilitet, med fler transdiagnostiska behandlingar. Vi stirrar oss inte längre blinda på klientens diagnos, utan tar hänsyn till komorbiditet. Många nya behandlingar inom kbt ser till den samlade bilden, och kan hjälpa klienter som lider av flera olika problem under en och samma behandling. Och den fjärde förändringen handlar förstås om nya sätt att nå klienten, via internet och digitala hjälpmedel.

Vilken är den viktigaste ändringen i den nya utgåvan?

Förutom att uppdatera verktygen utifrån den senaste forskningen har vi lagt till ett verktyg som handlar om kontinuerlig återkoppling och utvärdering. Kartläggning av framsteg och motgångar är en grundbult i kbt, och i det scientist–practitioner-förhållningssätt vi förespråkar. Många terapeuter glömmer bort vikten av att väva in utvärdering i behandlingen, som ett sätt att motivera såväl klient som terapeut, och öka chansen att upptäcka om klienten inte gör de framsteg man kan förvänta sig. Utvärdering är inget man enbart gör efter terapin, utan klargör vad som sker under terapin och hur insatserna fungerar.

Ett annat nytt inslag i den nya utgåvan är att vi lagt till ett avsnitt om vad du kan förvänta dig i kliniken. Begrepp som effektstorlek eller klinisk signifikans kan vara vaga, och vi försöker konkretisera dem. Det är de större ändringarna, men vi har dessutom filat på flera av verktygen, till exempel ”god kommunikation”, för att bli ännu tydligare med hur du ska göra och varför.

Filmer som ger inblick i det konkreta arbetet med de 12 verktygen är ett nytt komplement till boken  – vad hoppas ni att de ska bidra med?

Efter förra utgåvan har flera kliniskt aktiva terapeuter och lärare påtalat att det vore bra med filmer som levandegör verktygen. Vi hoppas filmerna ska ge några exempel på hur verktygen kan användas med klienter. Filmerna ska absolut inte ses som något ”facit”, men att de ska inspirera och bidra till en tydligare bild av hur tillämpning kan se ut i praktiken – även om ingen terapisituation är den andra lik, utan präglas av det unika klient–terapeutmötet.

 

Det är tio år sedan den första utgåvan kom – vilka är de största förändringarna som skett i kbt under denna period?

Det har hänt mycket, men vi skulle vilja lyfta fram fyra större förändringar. Den första är något av ett ”back to basics”, med en återgång till grundläggande inlärningsteori och beteendefokus, efter ett par decennier där kognitiv terapi haft rätt stort inflytande. Dessutom har grundforskningen fått en mer framträdande position, med ökat intresse för exempelvis emotions- och neuropsykologi, som inspirationskälla inom kbt. Den andra förändringen är att vi börjar frångå rigida session-för-session-manualer, till förmån för mer flexibla manualer som skräddarsys utifrån klientens behov och beteendeanalysen.

Den tredje förändringen rör också ökad flexibilitet, med fler transdiagnostiska behandlingar. Vi stirrar oss inte längre blinda på klientens diagnos, utan tar hänsyn till komorbiditet. Många nya behandlingar inom kbt ser till den samlade bilden, och kan hjälpa klienter som lider av flera olika problem under en och samma behandling. Och den fjärde förändringen handlar förstås om nya sätt att nå klienten, via internet och digitala hjälpmedel.

Vilken är den viktigaste ändringen i den nya utgåvan?

Förutom att uppdatera verktygen utifrån den senaste forskningen har vi lagt till ett verktyg som handlar om kontinuerlig återkoppling och utvärdering. Kartläggning av framsteg och motgångar är en grundbult i kbt, och i det scientist–practitioner-förhållningssätt vi förespråkar. Många terapeuter glömmer bort vikten av att väva in utvärdering i behandlingen, som ett sätt att motivera såväl klient som terapeut, och öka chansen att upptäcka om klienten inte gör de framsteg man kan förvänta sig. Utvärdering är inget man enbart gör efter terapin, utan klargör vad som sker under terapin och hur insatserna fungerar.

Ett annat nytt inslag i den nya utgåvan är att vi lagt till ett avsnitt om vad du kan förvänta dig i kliniken. Begrepp som effektstorlek eller klinisk signifikans kan vara vaga, och vi försöker konkretisera dem. Det är de större ändringarna, men vi har dessutom filat på flera av verktygen, till exempel ”god kommunikation”, för att bli ännu tydligare med hur du ska göra och varför.

Filmer som ger inblick i det konkreta arbetet med de 12 verktygen är ett nytt komplement till boken  – vad hoppas ni att de ska bidra med?

Efter förra utgåvan har flera kliniskt aktiva terapeuter och lärare påtalat att det vore bra med filmer som levandegör verktygen. Vi hoppas filmerna ska ge några exempel på hur verktygen kan användas med klienter. Filmerna ska absolut inte ses som något ”facit”, men att de ska inspirera och bidra till en tydligare bild av hur tillämpning kan se ut i praktiken – även om ingen terapisituation är den andra lik, utan präglas av det unika klient–terapeutmötet.

 

12 verktyg i kbt

I denna nya utgåva är alla verktygen och referenserna uppdaterade utifrån aktuellt forskningsläge. För varje verktyg beskrivs den teoretiska bakgrunden, forskningsstödet, vilka resultat du kan förvänta dig, när verktyget bör användas och hur det tillämpas steg för steg.

Läs mer

12 verktyg i kbt - Filmer

I dessa tolv filmer får du komma med in i terapirummet när tre psykologer träffar varsin klient: Vilja som lider av stress och ångest, Henrik som lider av depression och André som lider av sin råttfobi. 

Läs mer