Med Utrotningens år, 1939–45 avslutar Saul Friedländer sitt monumentala verk om historien bakom Förintelsen, Tredje riket och judarna. Med minutiös detaljrikedom visas hur den antisemitiska förföljelsen fick sitt genomslag i hela det ockuperade Europa. Friedländer fokuserar på de ideologiska-kulturella faktorerna bakom utrotningspolitiken. Den nazistiska maktapparaten var i hög grad beroende av att det fanns samarbetande krafter i de olika länderna, och här beskrivs hur ockupationsmakten hade stöd av exempelvis lokala myndigheter, polismakten och passiva, inflytelserika medborgare.
Friedländer målar upp en mångfasetterad bild. Han tar stöd i ett omfattande arkivmaterial, men framför allt bygger han på personliga källor – dagböcker, brev och memoarer. Detta ger liv, nerv och en påtaglig närvarokänsla i ett material som lätt kan överväldiga läsaren, både på grund av dess omfattning och för att det skildrar en så ofattbart grym verklighet.
Översättare: Nille Lindgren
