Monster i garderoben

Om boken

Omistlig ögonöppnare! Kan någon ge Johan Hilton en August för bästa faktabok nu genast, tack!

Jonas Gardell på Twitter

Alfred Hitchcocks film Psycho skrämde slag på 1960-talets biobesökare och har med tiden blivit århundradets mest berömda skräck­film. För Anthony Perkins, som spelade huvudrollen som mördaren Norman Bates, gick det inte lika bra. I en tid då det offentliga USA såg förrädare överallt, och där många homosexuella sparkades från statsförvaltningen, blev den mammabundne och misstänkt fjollige Norman Bates en ödesdiger ­figur att förknippas med. Rollen blev en dödsstöt för Anthony Perkins karriär.

Monster i garderoben är en inkännande biografi­ och en lekfull analys av en skräck­film och dess samtid. Framför allt är det en uppfordrande skildring av hur populärkulturen använder sexuella minoriteter som underhållning och skrämseleffekt – något som kastar hotfulla skuggor ända in i vår tid.

Nominerad till Augustpriset i fackboksklassen! Motivering:

Vad kan vi lära oss av en psykopat? Mycket, visar den här studien av skräckfilmsikonen Norman Bates, den modersbundne motellägaren, som spelades av Anthony Perkins. För honom innebar rollen som Bates både uppgång och fall. Skildringen av Perkins och det amerikanska samhällets snedvridna syn på homosexualitet är omskakande.

Johan Hilton (född ­1977) är journalist, författare och förlagschef på Atlas. Han debuterade 2005 med reportageboken No tears for queers. Monster i garderoben är hans första bok på Natur & Kultur.

En biografi över skådespelaren Anthony Perkins och en skarp analys av Psycho, den film han föralltid förknippas med. Perkins var hemligt gay, och Johan Hilton briljerar när han återger dåtidens spekulativa, psykoanalytiska teorier om "mammamonstrens" inverkan på homosexualitet. Varför blev fjollan en skräckkliché? Läs och njut, förslagsvis på en läsvänlig divan.

Jenny Lindh, M-magasin

Fenomenal ... Hilton skriver effektivt in homofobi som en del i en bred konspiratorisk idéströmning, där förutom kommunistskräck också judehat och rashat brukar ligga nära tillhands. Detta är hans ena stora projekt i boken. Det andra är Anthony Perkins, som lever med ett tilltagande kändisskap mitt i detta, och hur Psycho blir hans öde ... det här är essäistik av bästa sort. Hilton lägger Anthony Perkins biografi jämte Psycho, och queerläser dem genom en tidsanda som introducerade tankefigurer med lång verkan. Till sin hjälp har han ett stort källmaterial och en kreativ associations- och slutledningsförmåga. Monster i garderoben är en viktig bok, skrämmande, gripande och i bästa mening upplysande.

Malin Krutmeijer, Aftonbladet

En nyansrik essä om kulturens systematiska trakasseri av homosexuella män under efterkrigstiden. Både skakad och rörd lägger jag ifrån mig Johan Hiltons essä ... Monster i garderoben är också en skarpsynt och pedagogisk filmhistorisk analys, en genre som är sällsynt i vårt språkområde.

Ulrika Knutson, Göteborgs-Posten

Dubbelexponeringen av Bates och Perkins är effektfull, men Hilton stannar inte där … Bland bokens talrika förtjänster finns viljan att följa arvet efter Psycho ända in i nuet. Stereotyper strålar starkt och har lång halveringstid. De dröjer sig kvar i oss, i det vi tänker, det vi skapar. Ingen kommer undan, säger Norman Bates, vi befinner oss alla i fällor. Bra dagar vill jag säga emot honom. Att klösandet har en mening, att fällor kan öppnas. Att böcker som Monster i garderoben kan göra skillnad.

Martin Lowden, SR P1 Kulturnytt

En bok med stora anspråk … Ni förstår, allt hänger ihop ... En fascinerande, välskriven, spretande och initierad historia som behövde berättas.

Daniel Björk, Svenska Dagbladet

En fascinerande exposé över den manliga homosexualitetens idéhistoria. Monster i garderoben är lika spännande som en Hitchcock-film.

Tim Andersson, Upsala Nya Tidning

Det här är en bok om hur ohyggligt fel det kan bli när tänkare, i synnerhet heterosexuella psykoanalytiker, lägger sina pannor i djupa veck för att försöka knäcka homosexualitetens gåta ... Om Youtube hade funnits hade någon lojal beundrare garanterat lagt ut en inlevelsefull och snyftande "Leave Tony alone"-film ... Monster i garderoben är en välkomponerad och angelägen bok som dessutom höjs flera snäpp av författarens förmåga att hushålla och krydda med dramatiska detaljer som får magen att knyta ihop sig på exakt rätt ställen. Av ilska, sorg och gapskratt.

Tor Billgren, Sydsvenskan

Johan Hilton har skrivit en fascinerande bok om skådespelaren bakom skräckfiguren Norman Bates. Det är också ett välskrivet kulturhistoriskt reportage om dubbellivet som homosexuell ... Samtidigt som den refererar och koncentrerar sig på helhetsbilden är den rik på insikter. Att den är så saklig och i stort sett saknar spekulationer är en god förutsättning för att ge oss en balanserad bild av sitt ämne.

Björn Kohlström, Jönköpings-Posten

Monster i garderoben är en komplex historia. Precis som relationen mellan Anthony Perkins och omvärlden och omvärldens relation till Anthony Perkins. Gaytemat, freudianska felslut, och dåtidens kommunist- och bögjakt gör inte boken mindre komplex. Ändå är den föredömligt lättgenomtränglig. Utan tvekan kommer Monster i garderoben att diskuteras när vi sammanfattar årets bästa fackböcker i slutet av året. Oavsett om man är intresserad av film, hbt-frågor, nutidshistoria, biografier eller bara gillar att läsa ett schysst reportage finns mycket att hämta i Johan Hiltons nya bok. Snyggt jobbat.

Mikael R Karlsson, Borås Tidning

Hiltons bok är i många avsnitt en rasande anklagelseakt mot dessa vetenskapsmän som förstörde livet för unga homosexuella män och skuldbelade deras mödrar. Och här kommer den alla sorgligaste komponenten i Psycho in: en av dem som fick sitt liv förstört var den unge skådespelaren Anthony Perkins ... Monster i garderoben lyckas med det som alla bra reportageböcker gör: den hittar en öm nerv i den tid den skildrar. Hilton gör dock mer än så; han ger tillbaka värdigheten till alla de mödrar som uppfostrat homosexuella söner. När jag slår igen Monster i garderoben tycker jag inte att Norman Bates är läskig längre – däremot är tidsandan den avspeglar skräckinjagande.

Rasmus Landström, Arbetarbladet

Boken är en studie i skräck och sorg, en skildring av hur den till synes så osäkre och sorgsne Perkins försöker manövrera liv och karriär i en tid av den djupaste homofobi. Anthony Perkins agerar i boken mot en fond av ett USA präglat av först (den relativt tolerante) Freud, sedan en räcka av psykoanalytiker, läkare, forskare och politiker som kliver över varandra för att med vetenskapens hjälp 'förklara', kontrollera och, mer eller mindre underförstått, eliminera homosexualiteten från samhället ... Monster i garderoben är, förutom tragisk närtidshistoria, en nyttig påminnelse om hur farligt det är att låta sina politiska övertygelser gå före källkritik och skepsis. Det kan drabba hela samhällen, hela grupper och olyckliga individer som Anthony Perkins.

Erik Helmerson på ledarsidan i DN

Hans nya, lika angelägna som intressanta och välskrivna, bok är också den en kritisk granskning av samhällets syn på homosexualitet... Hilton beskriver lättfattligt och intresseväckande de psykoanalytiska teorier som florerade vid tiden.

Olof Eliasson, BTJ

När det kommer till film och Hitchcock finns det ett kameratrick som kallas Hithcock-zoom, och det går ut på att snabbt åka på räls mot ett objekt samtidigt som man zoomar ut och på det sättet skapar man svindel eller allmänt obehag hos den som tittar. Precis det tricket gör Johan Hilton med den här boken. Vi kommer alldeles nära skådespelaren Anthony Perkins, samtidigt som Hilton zoomar ut, gör bilden större och skildrar den homofoba samtid som skapade figuren Norman Bates och den figur Perkins tvingades bli utåt. Det här är folkbildning i sin renaste och finaste form, det är en viktig bok, läsningen svindlar och det blir också obehagligt när Hilton lyser på hur mycket det är som går igen än i dag, mer än 50 år senare. Det är otroligt skickligt gjort, och jag önskar att jag hade skrivit den här boken själv. Lycka till i kväll!

Emma Gray Munthes presentation av Monster i garderoben på Augustgalan